HanaPee's otroliga podcast - ris och ros

Men vad är det som händer? Är jag tillbaka på blogg.se? Det ser så ut iallafall. Anledningen är som den alltid har varit. Jag saknar att man inte kan ha sig egna design. Det är alltid NÅGOT som har med själva portalen att göra. Och det gillar inte jag. Jag vill kunna ha min helt egna sida. Och den enda portalen är blogg.se. 
 
Så, i´m back!
 
Bloggen har fått en ny fräsch design, enligt mig själv. Och jag är också ny och fräsch. EH, SKOJA! Jag är knappast ny och knappast fräsch. Snarare tvärt om. Gammal som ett paraply och lika fräsch som en nermensad och oduschad mig själv. WOWOWO! Och kan ni gissa vad? Jag tänkte börja med att gnälla som fan på en podcast. Egentligen vill jag inte gnälla, för det är en av mina favvo-poddar som drivs av två sjukt coola människor som jag verkligen ser upp till. MEN, min fobi har ingen lag och tyvärr låter jag den få styra lite nu. Fast egentligen inte då jag kan tycka att det är rent hyfs... 
 
HanaPee's otroliga podcast - avsnitt 103. Jag blev så otroligt illa berörd, eller vad jag ska säga. Martins son hade varit magsjuk i helgen och som vi alla vet så är ju magsjuka en av dom sjukdomar som sprids lättast. Det tror jag nog att dom flesta är medvetna om. Nu till problemet. 
När Martin var till jobbet (rätta mig om jag har fel) och folk frågade om han hade haft en bra helg, så svarade han att han hade haft det. Fast hans son var magsjuk. Fine, vita lögner kan man väl dra ibland (även fast jag inte är ett fan av det) men när det gäller så otroligt smittsamma sjukdomar som magsjuka så bör man vara väldigt noga och ärlig. 

Hade det varit jag som blev utsatt för detta, alltså att jag träffade någon som varit magsjuk på helgen och sen undanhållit den infon, då hade jag aldrig någonsin kunnat lita på den igen. Nu hoppas jag verkligen att folk i min närhet har så bra koll att dom informerar mig INNAN jag träffar dom, att det finns 1% chans att bli smittad. Trots det att jag är väldigt noga med hygien så vet man ju aldrig. Och jag kan ärligt säga att jag hellre dör än att bli magsjuk. 
 
Jag kan verkligen inte rå för det här. Jag vet inte om det faktiskt är min fobi som pratar, men jag kan känna att det är väldigt oansvarigt att inte tala om för omgivningen att man kan smitta. Det är ju ändå 48 h som gäller EFTER SISTA SYMTOM och jag tvivlar på att så var fallet i den här situationen. Nej, efter att ha hört detta så fick jag sån jäkla ångest och nu är jag ännu räddare för att gå ut och vistas bland folk. 
Inte undra på att magsjukor sprids. Om folk bara håller sig hemma i minst 48 h efter sista symtom så hade sjukdomarna minskat rejält.

Jag gjorde den här videon för ett par dagar sen, som faktiskt handlar om ämnet. 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0