Vi svenskar är så jävla lättkränkta. Folk i allmänhet är så sjukt lättkränkta.

VARFÖR tar folk allt så seriöst och på blodigt allvar? Har ni ingen humor eller? 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Nej, självklart är inte det där mina egna åsikter, utan det är något som folk kläcker ur sig ibland.

Jag tror inte att vi människor skulle vara mer lättkränkta idag än om vi backar tillbaka 10-20 år. Skillnaden är nog att fler och fler vågar säga ifrån och stå upp för sig själva och sin omgivning. Och det är jättebra!

För några dagar sen så satt jag som vanligt och pratade med några personer i en gruppchatt. Inga personer som jag känner i verkligheten, men vi pratar nästan dagligen och har gjort det i ett par år. Det är alltså en gruppchatt där vi alla stöttar, pushar och peppar varandra och jag har tyckt otroligt mycket om alla som är med. Vi har blivit som en liten familj. Och haha, nej. Det är ingen sekt eller något liknande även om det kanske låter som det. Vi är alla bara helt vanliga människor i olika (vuxna) åldrar utspridda i hela landet. 

 

Kort förklarat så kom diskussionen in på ord som inte är så lämpliga att säga, samt att några i gruppen ansåg att folk är så lättkränkta idag. Ett exempel på olämpliga ord är "cp". Typ så här: "det gick cp-dåligt på provet", men det kunde även användas som ett skällsord: "ditt jävla cp". Jag vet inte hur vanligt det är att använda det ordet idag, men när jag gick i låg/mellanstadiet så använde alla det ordet utan att förstå vad det faktiskt egentligen betydde. Även jag kunde säga det ibland, så jag är absolut inte felfri jag heller. Och även om folk inte hade för avsikt att syfta på folk med cp-skada så är det ju det som ordet betyder.

Och nu tror jag att ni börjar fatta vart jag är på väg. 
Chattdiskussionen kom in på användandet av n-ordet, efter att jag hade gjort en jämförelse på hur dumt det kan bli när en använder ord som inte ska användas. Och jag menar inte att jag jämför n-ordet med "cp". Men själva principen är densamma. Folk kan ta väldigt illa upp när en använder såna ord. Men svaren jag fick var chockerande.

-"Det har alltid hetat n-boll, jag har sagt det i hela mitt liv och det kommer jag fortsätta göra. Jag menar ju inget illa".
Och nej, jag tror absolut inte att just dessa personer menar något illa när de använder n-ordet. 

Men att folk fortfarande säger n-boll idag är för mig ett olöst mysterium. 

När jag var liten (född 89) så var det relativt vanligt att folk sa n-boll. Och det förekom mycket oftare att folk använde n-ordet som ett beskrivande ord på en person med brunt skinn (alltså, det kunde lika gärna vara en "vit" person som solat extremt mycket). Jag själv är uppväxt med två föräldrar som aldrig använt det ordet (vad jag vet) och är alltså också "lärd" att själv inte använda det. Sen har jag visserligen aldrig haft något intresse av att använda ord som kan kränka, såra och nedvärdera andra. 

Nu tror jag inte heller att alla som använder just n-ordet menar något illa. För många är det ju bara ett helt vanligt ord som inte har någon negativ betydelse alls. Så jag skulle inte påstå att folk som haft det i sitt ordförråd är elaka eller rasister. Däremot går det inte att komma förbi att ordet ÄR ett rasistiskt laddat ord. Det går att ha rasistiska åsikter utan att vara rasist. Och det är något som är viktigt att tänka på och som vi borde prata mer om.

Jag påpekade iallafall detta, att en faktiskt bör tänka efter innan en uttrycker sig. För även om en inte menar något illa så kan det uppfattas negativt och som att en har rasistiska åsikter. En kommentar på detta var "Det är upp till var och en att avgöra vad som är rasistiskt eller inte, och ingen annan kan bestämma vad en själv tycker". Och till viss del har hen rätt. Ingen kan bestämma vad en själv tycker. Däremot har mottagaren tolkningsföreträde samt rätt till sin uppfattning och känner någon sig kränkt så går det inte att försvara med att en inte menade något illa. 

 

Jag har själv fått höra att en person (mörkhyad alltså, eftersom det spelar roll i det här sammanhanget) som jag pratade med ansåg att det jag sa var rasistiskt/exotifierande. Det var ju självklart inget jag menade, för jag förstod inte att det kunde uppfattas så. Så jag bad om ursäkt och så diskuterade vi vidare kring hur hen kände och hur jag kände. Inget jättedramatiskt, personen var en nära bekant/ytlig vän. Men hen har rätt till sina känslor och då är det jag som får backa, be om ursäkt och göra rätt. För det sista jag vill är ju att kränka någon!

Men trots mitt förklarande och påpekande i chatten så var det som att prata till en vägg. Folk fortsatte att säga att en inte behöver vara rasist bara för att en säger n-ordet. Att en inte menar något illa. Och någon sa att det var fel att använda n-ordet i negativt syfte. Det jag inte förstår är hur det går att använda det i ett positivt syfte. 

Något som jag kommer att tänka på varje gång någon säger n-boll, är varför det är så viktigt att få säga just n-boll. För det första ser jag inget positivt i att använda n-ordet alls. Att försvara sitt användande av n-boll istället för chokladboll är så otroligt märkligt. VARFÖR? För så vitt jag vet så finns det ingen nermald människa i chokladbollen. Men folk hävdar att dom alltid sagt n-boll och kommer alltså fortsätta säga det. Varför inte bara säga chokladboll? Även om en alltid har sagt n-boll så utvecklas ju språket och det finns ingen anledning till att använda det ordet.

Vid det här laget börjar det bli en mer hetsk stämning (jag försöker hålla mig lugn och sansad, lättare sagt än gjort i skrift när en är förbannad) och diskussionen kommer åter igen in på att "folk är så jävla lättkränkta". Det "komiska" är dock att personer som anser att folk är lättkränkta för att dom tar illa upp av n-ordet, blir kränkta när dom inte får använda ordet. Lite krångligt kanske, men typ så här:

- Jag använder n-ordet för att jag anser att jag får göra det utan att mena något illa. Om någon känner sig kränkt av att jag säger n-ordet så är hen löjlig och "saknar humor". Men när någon påpekar att jag inte bör använda det ordet så blir JAG kränkt. 
Otroligt konstigt.

Någon i chatten sa att hen aldrig hört att någon reagerat när hen sagt n-ordet då hen hör det överallt. Och det där tror jag beror på ens umgängeskrets. Jag menar inte att det skulle vara något fel på dessa personer, så tolka det inte som att jag klankar ner på dem. Däremot så blir jag fundersam på vad det är för människor som säger n-ordet så ofta att det blir normalt. För mig ger det en blick av trångsynthet och rasism. Tyvärr, men så är det. Folk som inte har problem med användandet av n-ordet ser jag som otroligt korkade människor. För vem VILL framstå som rasist? Jag tror inte att det är många som öppet skulle kalla sig rasist, även om det är mängder med folk som uttrycker sina rasistiska åsikter öppet (jag är inte rasist men...).
I min umgängeskrets så skulle n-ordet aldrig någonsin sägas. Och det finns egentligen ingen förklaring till varför det är så. Kanske för att det är onormalt att vilja kränka någon. Kanske för att jag rör mig i kretsar där folk har en annan syn på sina medmänniskor. Jag vet inte.   

 
Men eftersom det ändå inte gick in så frågade jag om dessa personer kallade de med Downs syndrom för mongon, eller de med asiatiskt ursprung för gulingar. Men det var helt otänkbart. Ändå kunde de inte se att n-ordet är ett precis lika stort NEJ. 

Och kan ni gissa vart diskussionen är på väg nu?
Självklart på invandrare. Och det här får mig att koka ännu mer. Mest för att jag blir så ledsen när jag hör hur folk ser på sina medmänniskor. Det är så fruktansvärt att särbehandla bara för att någon är född i ett annat land. Tydligen var jag också "invandrarnas försvarare" när jag gång på gång försökte påtala att invandrare är exakt precis likadana som svenskfödda svenskar. Och visst, jag kan ta på mig den rollen. Jag skulle dock snarare kalla mig "de särbehandlades försvarare" eftersom det fortfarande handlar om individer och inte "vi och dom".

Kan vi förresten bara kasta bort begreppet "vi och dom"? Det finns inget sånt. Vi är alla likadana. Vi är alla uppbyggda av samma jäkla skelett, inälvlor och blod. Det finns inte fler raser av människan. Vi är alla en och samma ras. Att hävda motsatsen visar bara på hur otroligt korkad en är. 

Iallafall så orkade jag inte längre. Det känns hopplöst att diskutera med folk som inte är beredda på att se utanför sin bubbla. Allt som händer i sin bubbla är inte hela världen och det är absolut inte allt. En MÅSTE tänka längre än så. Det handlar inte ens om en själv utan om att respektera andra. 

Folk som ändå påstår att de kommer säga n-ordet kommer ju tyvärr tolkas som trångsynta rasister. Och om en inte vill bli uppfattad så, så får en helt enkelt tänka om och rannsaka sig själv. Annars får en tåla att omgivningen känner sig "lättkränkta". Vad hände förresten med uttrycket "behandla andra så som du själv vill bli behandlad"? Det tycker jag är så otroligt bra och något som jag alltid försöker leva efter. Och om jag gör något omedvetet fel som någon annan tar illa upp av så vill jag veta det, så att jag inte gör om det. 
Att omedvetet såra någon är självklart fruktansvärt. Men jag vill ändå tro att dom flesta människorna egentligen inte vill någon annan illa. Inte medvetet. Därför är det så otroligt viktigt att vi alla måste lyssna på varandra, ta hänsyn till sin omgivning och inte bara tänka på sig själv. Och är en osäker på hur något kan uppfattas så kan en fråga. Det tror jag inte att någon skulle ta illa upp av. 

Om jag ska försöka sammanfatta det här lite så blev jag bara så extremt besviken. Det händer inte ofta, men då och då stöter jag på folk som har rasistiska åsikter. Visst blir jag förvånad varje gång, eftersom det är lika korkat som att fortfarande tro att jorden är platt. Men ibland tar det extra hårt när det visar sig att någon en tyckt mycket om har dessa åsikter. 
Det är därför som jag också fortsatte skriva i chatten. Jag ville inte tro att det var sant, att det var ett missförstånd. Jag har nästan dagligen pratat med dessa personer. Några har jag pratat otroligt mycket med i flera år. Och som jag sa i början så tycker jag om dom väldigt mycket även fast vi aldrig har träffats. För även om dom har rasistiska åsikter så är dom ju fina och bra människor också. Men jag kan verkligen inte blunda för något som är så fel. 

Hur gör ni om ni stöter på något som ni tycker är fel? Säger ni ifrån eller är ni tysta?