Detta jäkla illamående som ska förstöra...

Det började med att jag mådde lite smått dåligt när jag kom hem från lunchen med pappa och mamma. Gick på toa och det vart en tarmtömning. Kul att veta tänker ni - i dont care. Det här skriver jag för att kunna gå tillbaka och kika på mitt mående osv. Så därför kanske det blir lite för mycket detaljer. Hur som helst så mådde jag inte sådär jätte bra. Men det gick över och jag åkte med till älsklings mormor som hade 70års kalas. 

Det var supertrevligt där. Alla är så varma och underbara. En sån släkt och familj borde alla ha. Där känner man sig omtyckt för den man är oavsett svårigheter. Vi började med förrätt som var skagen. Hennes hemgjorda skagenröra är så satans god att man dör lite. Så det var smarrigt. Sen till varmrätt vart det stek och en slags potatiskaka/potatispaj. Mer åt kakahållet. Och herrejävlar vad god den var. Men en mumsig grekisk sallad till, ett gott hembakat bröd och lite brunsås (som jag skulle kunnat dricka direkt ur flaskan). Det var magiskt gott. Hon är riktigt duktig på att laga mat. 

Sen började magen krångla igen. Och inte så lite heller. Jag avskyr att gå på offentliga toaletter, och jag undviker det långt in i det sista så länge det bara går. Men ibland har ju nöden ingen lag, som det så fint heter. Och idag var det en sån dag där nöden inte har någon lag. Så jag sprang akut på toa (tur att den stora handikapptoaletten var ledig). Det var liksom så pass att jag var tvungen. Antingen sitta kvar och göra mitt behov där, eller låna toalett. Valet var ju rätt enkelt så att säga. Jag valde att sitta kvar. NOT!
 
Så där satt jag på toa i typ.. jag vet inte hur länge, men jävligt länge var det. Mådde så jäkla dåligt att jag mest ville dö. Jag var så nära på att spy också. Men har man emetofobi så brukar man vara rätt duktig på att motverka kräkningar. Jag försökte göra allt för att slippa det. Det gick väl sådär. Jag hade verkligen sån himla panik att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Kallsvettig och helt matt i kroppen, magen och huvudet. Jag hade frossa så jag skakade så sjukt mycket. Sen fick jag nog och gick ut istället. Behövde luft. Där ute stod jag ett bra tag och mådde pyton. Fick sällskap av min älskade älskling. Han är verkligen bäst! 
 
Jag försökte hålla humöret uppe varje gång det kom ut någon men det var väldigt svårt eftersom jag inte mådde bra alls. Till slut kom en av älsklingens mostrar ut och hjälpte mig. Hon hade en tablett mot illamående som jag fick och det gick faktiskt över på kanske 20min. Det värsta iallafall. Och herregud vilket lättnad det var. Så satans skönt. Det var ett så kallat mirakelpiller. Jag måste be min läkare om att få prova tabletter mot illamåendet. För det påverkar ju verkligen hela mig. Jag blir ju så sänkt. 
 
Men jag lägger iallafall upp två bilder på den underbart goda förrätten:
 
 
 
 

Postat av: Dainty Decibel
Datum: 2013-03-06
Tid: 10:09:43

Min mage krånglar som fan också...
Vet hur det är med skräcken för offentliga toaletter men efter några år lär man sig...
Men jag "speedbajsar" när jag e någon annanstans än hemma hos mig eller mina föräldrar, hatar när man kommer ut efter 20 minuter å man verkligen känner blickarna bränna i nacken.

Lider med dig!

Svar: Haha åh, underbart ord. "Speedbajsar". Det ska jag börja använda. Men jag håller med dig, det är vansinnigt jobbigt att behöva göra det på någon annans toalett. Okej om man är hos en kompis som man känner väl, då brukar jag skämta till det lite och säga att "hoppsan jag kommer boka er toa i typ 40min" haha... Nej men, det är riktigt jobbigt. Kraaam
mooollys.blogg.se

Postat av: Dainty Decibel
Datum: 2013-03-06
Tid: 18:58:10

Vet precis hur du menar... har svårt att bajsa hemma om t.ex en kompis eller så är här... är det bara jag å killen så går det bra men kranen måste vara igång och radion på.
Jag är laktosintolerant och har IBS samt ngt annat problem med magen så jag ska på gastor och kolo den 13e mars.. JIPPIIE!! *not*

Kramar!

Svar: Nej men oj vad jobbigt, fyyyy stackare. Men det kommer gå jätte bra :) ska hålla tummarna för dig. Det är nog en undersökning jag fasar mest inför om jag skulle göra det. Kan du inte skriva om hur det går till? Eller hur det var för dig? Så kan jag läsa sen :) tycker sånt är väldigt intressant så länge jag slipper själv :PStor kram!
mooollys.blogg.se


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0