Hunden Cookie, 4 månader

Afternoon tea

Idag har jag varit hemma hos mamma. Åkte hem dit på förmiddagen. Vi gick in och handlade lite så jag gjorde en smoothie som innehöll 2 kiwi och en liten melonskiva. Det var inte såååå gott faktiskt, men helt glart drickbart. Och naturell yoghurt. Godare än vanilj haha. Det var gotte iallafall. Sen satte jag mig i soffan och kollade på Trassel som precis hade börjat. Jag har sett den förut men det är en sån film jag kan se hur många gånger som helst. Men jag hann inte mer än se kanske 20-30min innan jag slocknade. Så jag sov i kanske 40-50min.
Sen kom mammas barndomsvänner hem till oss. Det var jätte trevligt att träffa dom faktiskt. Så härliga människor. Det är lite kul att jag umgås med mammas kompisar som är kring hennes ålder. Haha. Men jag gillart. Så mamma hade bakat scones och fixat med kakor och sånt. Så mysigt och gott.
UPPDATERING: Jag mår illa, och det finns inget vatten pga vattenläckan... paniiiiiiiiiik
Vattenläcka i Sävja

hemma hos mamma
Jag somnade typ hur sent som helst. Vet inte när men typ runt 4-5 tiden. Tror jag. Jag vaknade iallafall helt död i morse. Gick ut med hunden och sen fixade jag mig. Tog bussen och mötte mamma på stan. Då gick vi och handlade innan vi gick hem. Nu sitter jag och kollar på film. Är galet trött. Skriver från mobilen så inlägget kanske blir lite konstigt. Hoppas allt är bra med er. Puss och kram
mobil blogg
Jag kan verkligen inte somna. Tog sömnmedicin för några timmar sen. Kollade ett avsnitt supernatural och sen dess har jag försökt sova jag är inte ett dugg trött. Folk är fortfarande vakna. Massa hög musik (fast det är bara mysigt). Men det går inte att somna. Jag blir seriöst stressad. Ska upp om bara några timmar. Hoppas att jag kommer upp i tid bara. Mår illa dessutom. Det här inlägget blir nog hur konstigt som helst. Skriver från mobilen. Vi hörs senare idag. Natti
Nu är jag tillbaka!!!
Och där var designen nästan klar.
Det som ska fixas är en inforuta om mig själv och en dagens bloggläsare ruta.
Annars mår jag relativt bra.
Igår firade vi Kims lillebror som fyller 18. Idag firar vi honom igen, men med andra släkten. Jätte trevligt med så mycket folk. God mat osv. Men nu mår jag lite halvtaskigt så jag kände att det var bättre att jag satte mig här i rummet. Jag blir helt slut av att umgås så här intensivt med så mycket människor två dagar i rad. Även fast jag känner dom så är det väldigt ansträngande.
Ska ta och svara på alla era underbart underbara kommentarer nu, får se hur lång tid det tar. Det känns verkligen härligt att fortfarande ligga etta på mest aktiva listan trots att jag knappt varit aktiv alls dom senaste dagarna. Men nu i veckan blir det som sagt ändring på det. Jag har inget direkt planerat så jag kommer kunna skriva mycket :).
Snart tillbaka!!
Åhhh, blogg.se verkar vara tillbaka? UDNERBART!
Och vet ni vad? Jag ligger på första plats. Ännu mer UNDERBART!
Och vet ni vad? Jag ligger på första plats. Ännu mer UNDERBART!
Min nya design är snart klar. Då ska jag uppdatera som aldrig förr. Har en massa jag behöver skriva av mig om så oroa er inte. Jag kanske är tillbaka redan ikväll/inatt eller något. Men snart iallafall. Tills dess vore det underbart om ni ville svara på två enklare frågor!
Hur gammal är du?
Vart bor du?
Ombyggnad
BLOGGEN ÄR UNDER OMBYGGNAD - ÅTERKOMMER INOM ETT PAR DAGAR.
Då, med nya och fräscha idéer och inlägg. Kram så länge :)
Svar på kommentar

Jag gav dig ett svar i din blogg, men jag tänkte att jag lika gärna kan skriva ett svar i ett inlägg så att fler inte tror detta om mig då du verkligen har helt fel syn angående mig. Nu vet jag inte om du är någon från forumet Bukefalos kanske? Någon av dom som varit efter mig och kallat mig lat och bortskämd osv. Men jag ska ge dig (och alla andra som undrar) ett svar öppet också!
Ja det är fruktansvärt jobbigt. Självklart är det många andra som vill ha hjälp, och det får dom nog också. Det hoppas jag. Ja, jag vet inte om dom har givit upp. Alla säger så olika. Enligt vissa jag pratat med så finns det hjälp att få även för oss som har det svårt med startmotorn och att komma iväg - ut. Men enligt denna läkare fanns det inte alls någon sån hjälp utan det fick svaret jag fick var "ryck upp dig" vilket är ett oerhört kränkande svar till någon som faktiskt kämpar dagligen.
Jag har aldrig aldrig någonsin sagt att jag inte vill jobba. Jag undrar om du kan leta upp när jag har sagt det. För så är det ju inte. Jag vill inget annat än att ha ett jobb, klara av att plugga och vara som vilken "normal" människa som helst. Jag vill fungera felfritt. Helt ärligt, tror du att jag vill leva så som jag gör nu? Visst har jag det bra, men det är inget jag valt själv. Jag vill ju som sagt fungera normalt. Eller iallafall lite normalt.
Om jag är bortskämd, lat eller lider av någon fobi?
Svaret där är enkelt. Bortskämd är jag säkert ur vissa ögon. Nu vet jag inte hur du menar med bortskämd. Antar att du kanske är lite avundsjuk på mig pga att jag "får mer saker" än vad kanske du får? Trots att jag inte har någon inkomst? För det är skillnad på att vara bortskämd, och bortskämd och skryta över det. Dock är det ju ändå inget som påverkar min arbetsförmåga om jag är bortskämd eller inte.
Lat? Nja, det beror helt på hur du menar med lat. Ja, visst jag kanske är lat. Dock har jag flera svar på den frågan också och om du hade läst lite mer på min blogg innan du kläckte ur dig detta så hade du förstått. Ja, jag är lat för jag inte orkar gå ut och gå i 10min innan jag nästan ramlar ihop. Men jag har ont i mina ben. Jag kan inte gå längre sträckor för att jag får ont i mina ben. Sen om du kallar det för att vara lat, det får stå för dig. Jag ser det inte på det sättet. Jag har aldrig tidigare varit en lat människa. Jag har alltid varit väldigt aktiv med mina hästar och hundar osv.
Om jag lider av någon fobi? Det hade du sett på en gång om du lade din blick på min info-ruta. Jag har social fobi, PTSD och emetofobi. Dom fobierna hindrar mig oerhört mycket och tar upp en stor stor del av mitt liv. Man kan nästan säga att dom äter upp mig. Dock försöker jag se till att det inte ska gå så långt. Men det är snudd på. Men jag kämpar på.
Jag är 22 år - om det spelar någon roll? Jag söker inte tröst i min blogg. Jag skriver här just för att det är så satans skönt att skriva av sig. Sen har jag valt att göra det öppet inför allmänheten just för att jag inte vill skämmas över den jag är. Jag har gjort det i så många år att nu sätter jag ner båda fötterna på marken. Jag vill visa att man faktiskt är en bra människa trots sina problem!!! Jag bryr mig inte om du tycker att jag söker tröst i bloggen. Jag hade lika gärna kunnat skriva dagbok. Jag skriver ju inte om mina problem för att jag tycker synd om mig själv och vill ha tröst. Verkligen verkligen inte. Jag vill som sagt bara dela med mig och kanske byta lite tankar och idéer med andra i samma sits.
Nu hoppas jag att ni alla andra förstår att jag INTE SÖKER TRÖST - JAG SKRIVER FÖR ATT HJÄLPA ANDRA OCH ATT SKRIVA AV MIG FÖR ATT JAG MÅR BRA UTAV DET!
Fråga gärna om det är något ni undrar över. Skriv eran mail om ni inte har en blogg och inte vill att jag svara i ett inlägg här. Kram på er fina människor där ute!
Dagens bloggläsare

När vaknade ni idag?

Hunden igen

Tipsa om era bloggar

Underhåll mig - TRÖÖÖÖÖTT


Uppdatering: Jag mår illa igen... Magen bubblar och jag börjar få ångest. Orkar inte detta. Jag orkar verkligen inte en minut till. Jag orkar inte må illa varje jävla dag. Jag orkar inte få panik och ångest varje jävla dag. Och att dessutom bli bemött så som jag blev igåg hos läkaren - det var droppen. Hon sa dessutom att jag skulle slussas iväg någon annanstans. Alltså får jag typ inte gå kvar på Unga Vuxna. Hur tusan tänkte dom då? Jag ber ju om hjälp, men ingen verkar ju förstå något alls. Det är verkligen brist på vettiga människor på det där stället.
Narris<3





